Sömn

Jag vet inte hur många gånger jag tackat min lyckliga stjärna att jag fått så snälla barn, framförallt på nätterna. Man är mer människa när man får ordentlig sömn och med detta blir man en bättre förälder. Moa har alltid sovit gott om nätterna (ja såklart inte varenda en) och aldrig vaknat sådär jättetidigt. Tuva sover också gott om nätterna och vaknar inte heller tidigt (inte utan att somna om). Iaf inte än :) Jag har inte haft en enda jobbig natt sedan hon föddes och det är jag evigt tacksam för. Innan hon tog napp somnade hon vid bröstet, men nu somnar hon i sängen. Skönt det med.
Nu när Moa blivit lite äldre och fått mer förstålse för mörker och spöken och sånt så vill hon gärna att man sitter hos henne när hon ska somna. Ibland är hon seg, men oftast somnar hon kort efter hon slutit ögonen. Sen vaknar hon nästan varje natt och är kissignödig och efter det vill hon sova hos oss. Det tycker jag är mysigt :) Vissa dagar har jag hämtat in Tuva när hon vaknat till och får alltså vakna upp mellan mina flickor. Underbart :)